Resan till Sparreholm tog ungefär en och en halv timme.
|
|
Vid sjön Båvens strand ligger Båvens spinnhus i en röd liten byggnad.
|
|
Vi börjar med fika, förstås, efter vår långa resa!
|
|
Här är en av grundarna för spinnhuset som berättar för oss om hur det gick till när idén om ett spinneri växte fram, hur svårt det var för ett gäng kvinnor att få banklån för ändamålet, men hur till slut spinneriet kunde öppna år 2013.
|
|
|
Alla lyssnar intresserat.
|
|
Kerstin, som tidigare arbetade som hemslöjdskonsulent, är en av två anställda och den som guidar oss runt i spinneriet.
|
|
Det finns många sorters får - som har många sorters ull! En del har långa fibrer, andra korta. Olika färger är det också på ullen.
|
|
Fårägarna får betala för vikten av all ull som lämnas in för spinning. Det blir dyrt för dem om ullen är smutsig och skräpig, så de får gå på kurs och lära sig hur de ska kunna se till att ullen är så ren som möjligt.
|
|
|
Några lyssnar med allvarlig min = koncentration!
|
|
Här tumlar man först ullen, så att så mycket som möjligt av skräp och boss faller ur.
|
|
Sedan tvättas ullen, och då försvinner ytterligare 30% av vikten, eftersom den är smutsig. Här ligger den på tork.
|
|
Efter att man har förberett ullen i en annan maskin matas den in i kardningsmaskinen.
|
|
|
Ullen har en lång och komplicerad väg att vandra genom kardningsmaskinen.
|
|
Kardfloret sträcks sedan ut till långa strängar.
|
|
Nu är det dags att spinna trådar av ullen, i spinningsmaskinen.
|
|
Två trådar spinns ihop till en (och ibland är det tre eller fyra trådar).
|
|
|
Trådarna sträcks här ut under värmebehandling i rören och spolas upp på stora spolar.
|
|
Och nu ska det bli garnhärvor med rätt vikt!
|
|
|
|
Men nu får vi också se en stor tovningsmaskin.
|
|
|
Här hänger härvor från olika slags får.
|
|
Och det går ju också att färga ullen.
|
|
Nu har vi fått lite tid för att klämma och känna - och kanske köpa?
|
|
|
|
|
En del vet ju hur man stickar tvåändsstickning - och det blir så fint!
|
|
Härliga tjocka ullmattor finns det också.
|
|
Och förhoppningsvis har Båvens spinnhus satsat på rätt bransch!
|
|
Nu går vi vidare - till fots! - till Nostalgimuséet, Gråfors samlingar, som ligger alldeles bredvid spinnhuset.
|
|
|
Stefan Gråfors började samla på apelsinpapper när han var tre år - och sedan fortsatte han att samla på allt annat, också, under livet!
|
|
|
|
Det här är en motorcykel, som byggdes om till bil under kriget.
|
|
|
|
|
En inte lika tjusig barnvagn....
|
|
....som förvaras inne i en gammal cirkusvagn. Här kunde en cirkusfamilj bo på 5-6 kvm medan andra halvan av vagnen inhyste cirkudjur.
|
|
|
|
|
|
|
Korv- respektive glasskiosk från förr i tiden
|
|
När vi kommer inomhus får vi höra positivspel!
|
|
Här inne finns det hur mycket som helst att titta på.
|
|
Rullstol för sommarbruk, t ex!
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stefan Gråfors kan berätta hur mycket som helst!
|
|
Men nu är vi hungriga och hoppar på bussen! Malmköpings värdshus serverar lunch.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Av en händelse träffar vi på Annika Korall, som producerar Korall naturkläder. Hon sitter där vid ett bord och syr i knappar. Hon hade varit i Malmköping i helgen på marknad, men fick fel på bilen och väntar på att den ska bli lagad.
|
|
Några hittar kläder, som är som gjorda för dem - Ingrid, t ex!
|
|
Och spontanköp även för Gittan!
|
|
|
|
|
|
Malmköpings hembygdsgård nästa!
|
|
Vi ser en trollutställning.
|
|
|
|
|
|
|
|
Ett flitigt troll, som stryker sin tvätt.
|
|
Här är själva trollmor - Aili - som tillverkat alla trollen.
|
|
På gården finns en sällskapsgunga, som systrarna gungar i.
|
|
|
Malmaheds militärområde ligger inte långt härifrån. Malma hed var mötesplats för Södermanlands regemente mellan åren 1774 och 1921, då förbandet flyttade till Strängnäs.
|
|
Sista etappen är textilmuseet.
|
|
Här är en av de första symaskinerna som tillverkades. Den kunde bara sy ett stygn i taget.
|
|
Men maskinerna som drevs med hand- eller fotkraft kunde sy många stygn efter varandra, och utan elektricitet!
|
|
|
Här finns också många kläder från förr att titta på.
|
|
Dopklänningar och finkläder för barn var ofta vita, i alla fall på sommaren.
|
|
Brudklänningar var däremot ofta svarta förr. Det här är nog dock en festklänning.
|
|
|
|
|
Lakan med fina spetsar kan ju användas som gardinkappa.
|
|
|
|
|
|
|